Igår kan jag faktiskt säga att det kändes som jag skulle dö till och från, fick fan ingen luft. Hur jag än försökte andas så kändes det som att ingenting gick in liksom, klart man blir lite panikslagen vilket inte gör saken bättre.. Åkte till vårdcentralen för att försöka komma in på ett akutbesök hos min familjeläkare, som inte kunde ta emot mig.. Hm, hej jag kan inte andas, men elin du kan komma tillbaka på fredag för de är enda tiden han har? Jävla idioter, skrattretande fan.. Eftersom han inte kunde ta sig tid var jag tvungen att åka upp till akuten, för nåt är ju fel när man inte får någon luft?
Väl framme fick vi komma in, leta själva efter en brits som jag sen fick ligga på i 3 timmar (med andningsproblem?) sen kom det nån jävel och kollade hjärtat på mig mm. Det visade sig att jag fick in 100% luft? Man undrar ju.. Anyway, efter nästan 4 timmar fick jag komma in på ett rum, till en läkare som inte gjorde annat än att ställa konstiga jävla frågor, sen åka hem? Jag klarar mig bra med mormors Bricanyl för tillfället + dragit ner på ciggen som förmodligen borde hjälpa till? haha.



Jag tänker på dig hela tiden,

Tonight, out on the street, out in the moonlight, 
And damnit this feels too right, 
It's just like deja'vu, 
Me standing here with you, 
So i'll be holdling my own breath, 
Could this be the end, 
Is it that moment when, 
I'll find the one that I'll spend forever with. 

- Du och jag, de är faktiskt speciellt, säg inget annat!

"The old me's dead and gone, dead and gone.."


over n' out! /e